Nous quittons le paradis d'Ilha Grande pour rejoindre l'intérieur du pays et le parc national d'Itaitiaia. Au programme, location de voiture à Angra dos Reis (charmante ville en face d'Ilha Grande, dont l'attraction principale est sa centrale nucléaire, on ne s'y attarde pas). Equipés de notre Ford sport, nous décidons de faire un petit détour par Paraty, une ville coloniale conseillée par des amis argentins.
Vi lämnar alltså Ilha Grande-paradiset för den inre delen av landet, och nationalparken i Itatiaia. Vi börjar med att hyra en bil i Angra dos Reis (hamnstad där den största turistattraktionen är det lokala kärnkraftverket). Med vår nyhyrda Ford Sport, bestämmer vi oss för att ta en omväg söderut via Paraty, en kolonialstad rekommenderad av argentinska vänner.
Arrivée à Paraty pour le déjeuner, on en repart avant 16h car il nous reste un peu de route pour arriver à Itaitiaia (on a vu une route sur la carte du Lonely qui paraît direct, et comme le GPS est plus perdu que nous, on suit notre instinct).
Trots att vi var framme i Paraty vid lunchtid, åker vi därifrån kl 16 med tanke på den lilla biten vi har kvar att köra innan vi kommer fram till Itatiaia. Vi hittar en väg som enligt Lonely Planet-kartan verkar vara en genväg. Och eftersom GPSen är mer vilsen än vad vi är, följer vi vår instinkt.
La route est très jolie, mais débouche sur un chemin de terre chaotique, apparemment complétement dégradé par de fortes pluies récentes. Qu'à cela ne tienne, prévenants on a pris la voiture sport, le presque 4x4, mais ça ne suffit pas... Les gens qui arrivent par là nous déconseille de passer, ils ont l'air épuisé et répète "horrible, horrible" (pas besoin d'être un as en portugais).
Vägen är jätteläcker, men avslutas med en kaotisk gyttjeväg, som tydligen har nyligen förstörts av regnet. Trots att vi omtänksamt valt en sportbil (nästan 4x4), räcker det inte för att fortsätta uppfärden då ett gäng portugeisare som kör i motsatta riktingen berättar helt nedslitna att vägen är ”horrible, horrible”. Det krävs ingen UN-tolk för att klara det där….
On ne cherche pas plus loin et rebroussons chemin pour repasser par Angra dos Reis. La route devient beaucoup plus longue et on arrive à l'hôtel de justesse pour le dîner... On loge dans de véritables petits chalets alpins disposés dans un parc de 200 ha, il y a un petit lac et une piscine, et l'hôtel dispose de sa cascade privée où l'on peut aller se rafraîchir.
Vi försöker inte vara mer envisa än vad man ska, och bestämmer oss för att vända och åka tillbaka till Angra dos Reis, och ta den långa vägen runt berget istället. Det tar rätt mycket längre tid än vi trott, men kommer fram precis till middagen till hotellet. Vi bor i små alpinstugor i en 200ha-park, med en liten damm, pool och privat vattenfall där man kan gå och bada.
Le lendemain nous ne perdons pas une minute, après le petit déjeuner, pour partir découvrir le parc national dont l'entrée est à moins d'un kilomètre de notre Pousada. Au programme, cachoeiras (cascades en portugais) et piscine naturelle. Alex se découvre une passion pour la photographie naturaliste.
Dagen efter förlorar vi inte en minut och sticker iväg efter frukosten för att besöka nationalparken som ligger mindre än 1 kilometer från Pousadan med på programmet cachoiras (vattenfall på Portugeisiska) och naturella bassänger. Enligt Jeanne och familjen kanske jag tar lite för mycket bilder (men nu med bilderna på bloggen är det ingen som klagar va?!)
L'après-midi, après une petite farniente au bord de la piscine et un tour à la cascade de l'hôtel, nous repartons dans le parc pour voir la fameuse Lagune bleue, en fait une sorte de piscine naturelle dans la rivière, plutôt verte... Mais nous arrivons à apercevoir des singes qui sautent dans les arbres au dessus de nous.
Un jour suffit pour visiter la partie basse du parc où nous nous trouvons. Les chemins sont faciles et bien balisés (entretenus par Michelin, c'est dire!). Mais le parc est immense et dispose d'une entrée supérieure d'où l'on peut partir en excursion plusieurs jours (il est conseillé de prendre un guide car on se perd très facilement et il y a des serpents venimeux..)
På eftermiddagen, efter att ha slöat lite vid poolen och hotellets vattenfall (kanske lite att ta i, men vattendrag kan man väl säga), åker vi tillbaka till nationalparken för att titta på den Blåa Lagunen, en naturell pool som egentligen är mer grön än blå. Kallt var det att bada, men de som vågade hoppa i fick se vilda apor som klättrade runt i träden.
En dag räcker för att besöka den nedre delen av parken, som är lättvandrad. Däremot kan man också om man vill (och hinner, vilket vi inte gjorde) besöka den övre delen av parken där man kan åka iväg flera dagar, med rekommenderad guide pga ormar och så vidare…
En fin d'après-midi, nous suivons les conseils de James, le patron de l'hôtel, et partons voir le village voisin. Selon le Lonely Planet, ancienne colonie finlandaise, Penedo est un petit village qui profite des touristes et propose des spectacles de danse traditionnelle finlandais les weekends. Pas très inspirant, mais ça n'est pas loin et on ne risque pas de revenir ici de sitôt, alors autant aller jeter un coup d'oeil...
Vi kvällsstuket följer vi hotellägarens tips och åker ner till Penedo som enligt Lonely Planet ska vara en Finsk koloni som lever nästan enbart på brasiliansk turism, med bland annat Polka-shower på helgerna. Inte särskilt lovande, men det ligger inte så långt bort så vi bestämmer oss för att åka dit och kika.
Et sous nos yeux ébahis, nous débarquons en Finlande.. Enfin disons au milieu d'un espèce de faux village finlandais reconstitué avec fabriques de chocolats, maisons du père noël et magasins de bougies à tous les coins de rues. Etrange, on fait un tour rapide et on s'enfuit retrouver la quiétude de nos chalets "alpins" au milieu de la nature.
Och inte utan förvåning rullar vi in i Finland… Eller rättare sagt en slags finnländsk fake-by där man kan hitta chokladfabriker, tomtens hus och stearinljusbutiker… Flummigt… En snabb tur för att ”check the list” och så åker vi tillbaka till våra lugna alpinstugor mitt i naturen.
Le lendemain, il est déjà temps de rentrer à Rio pour prendre l'avion. On se lève pour partir bien à l'heure et nous rendons alors compte que le Brésil est passé à l'heure d'hiver la nuit dernière. On a donc une heure d'avance sur l'horaire.
Arrivés à Rio, on trouve une plage non loin de l'aéroport où nous profitons une dernière fois de la vue sur la mer. Mais on est loin du Rio touristique et on a un peu peur pour la voiture avec toutes nos affaires à l'intérieur. Heureusement Alex a aperçu une churrasqueria et on se rend dans le restaurant traditionnel pour manger notre dernier repas brésilien, the last but not least... Le principe de ce type de restaurant est de proposer un buffet d'accompagnement (très garni) tandis que la viande arrive à profusion jusqu'à la table. Tout est à volonté et il y a aussi un petit charriot à cocktail, on voit ainsi la fabrication de notre dernière caïpirinha avec émotion.
Dagen efter är det redan dags att ta sig tillbaka till Rio och våra respektiva flyg. Vi vaknar tidigt för att åka iväg i tid och med marginal, men just innan att åka märker vi att Brasilien just bytt till vintertid. En extra-timme som inte sitter helt fel.
I Rio tillbringar vi vår extra-timme att hitta en strand för att en sista gång dricka en Brahma med vy över Altanten, men stället (nära flygplatsen) är inte världens säkraste, så vi bestämmer oss för att fortsätta vidare till en ”Churrasquería” som jag fick syn på på vägen dit, för att äta vår sista (men verkligen inte sämsta) lunch. Restaurangens idé är att erbjuda en (mäktig) saladsbuffé, samtidigt som det forsar in servitörer med alla möjliga sorters kött direkt till bordet. Lite ”all you can eat”-känsla som vi definitivt utnyttjade, och dess utom fanns det en cocktailvagn, där vi med nostalgi får se vår sista Caïpirinha mixad.
2 cebollas picadas
2 pimentones verdes picados
1 taza de aceite de oliva
180 g de salsa espesa de tomates
1 cucharada de sal
½ cucharadita de pimienta
1 cucharadita de orégano seco
1 cucharadita de azúcar
1 cucharada de vinagre blanco
2. En un sartén saltear las cebollas y los pimentones en el aceite hasta que estén blandos. Hacerlos puré en la licuadora. Mezclar con la salsa de tomates, sal, pimienta y orégano. Cocinar, revolviendo, 5 minutos. Agregar los porotos y cocinar 10 minutos más, agregando el líquido de cocción hasta obtener la consistencia deseada. Agregar el azúcar y vinagre. Enfriar y refrigerar. El guiso mejora si se guarda 3 días. Recalentar y corregir la sazón.
_______________________
Ingrédients
450g de haricots noirs
2 oignons émincés
2 poivrons verts émincés (ou rouge, ça marche aussi)
180g de coulis de tomates
huile d'olive
sel, poivre
origan
1 cuillère à café de sucre
1 cuillère à café de vinaigre
On peut y ajouter des lardons...
Préparation
1. Laisser tremper les haricots la veille. Dans la même eau, faire bouillir et cuire à feu doux jusqu'à ce que les haricots soient bien tendres, ajouter de l'eau si nécessaire. Egouter et garder le liquide de la cuisson.
2. Dans une poêle, faire revenir les oignons et les poivrons dans l'huile jusqu'à ce qu'ils soient tendres. Là, la recette dit de les réduire en purée avec un mixer, mais comme on en a pas, on ne le fait pas et c'est aussi bon! Mélanger ensuite avec la sauce tomate, le sel, le poivre et l'origan. Cuire en remuant 5minutes. Ajouter les porotos (haricots) et faire cuire 10 min de plus en ajoutant le liquide de cuisson jusqu'à obtenir la consistance voulue. Ajouter sucre et vinaigre (1 cuillère de chaque). Refroidir et conserver au réfrigérateur. Ce plat devient encore meilleur s'il est gardé 3 jours.
_______________
Ingredienter
450g svarta bönor
2 lökar, i smá bitar
2 paprikor (röda eller gröna), i smá bitar
180g hackade tomater (i burk)
Olivolja, salt, peppar, oregano, 1 tesked socker och 1 vinäger
Och om man vill kan man lägga dit bacontärningar
1. Låta bruna bönorna ligga en natt i blöt, och i samma vatten som de legat, koka upp och låt stå och puttra tills bönorna är mjuka. Tillsätt vatten om det behövs. Spara sedan kokvattnet.
2. I en stekpanna, fräs löken, paprikan och oljan tills de är mjuka. Enligt receptet ska man mixa det hela, men vi kör utan och funkar alldeles utmärkt. Blanda i tomaten, salt/peppar och oreganon. Låt koka i 5 minuter. Läg till svarta bönorna och koka i 10 minuter tills man får den rätta konsistensen. Lägg till sockret och vinägern. Låt stå i kylskåpet minst 1 eller 2 dagar, den blir bara godare med tiden.
Buen provecho!
Vi lämnar alltså Ilha Grande-paradiset för den inre delen av landet, och nationalparken i Itatiaia. Vi börjar med att hyra en bil i Angra dos Reis (hamnstad där den största turistattraktionen är det lokala kärnkraftverket). Med vår nyhyrda Ford Sport, bestämmer vi oss för att ta en omväg söderut via Paraty, en kolonialstad rekommenderad av argentinska vänner.
 |
| Les rues de Paraty Paratys gator |
 |
| Repas dans un restaurant familial avec la cuisine dans la salle à manger Lunch i en familjerestaurang, med köket i vardagsrummet |
 |
| Un magasin de cachaça, le rhum traditionnel brésilien utilisé dans la préparation de la caïpirinha. Il y en a plus de 3000 sortes différentes. En Cachaça-butik, den traditionella brasilianska rommen som används för att mixa caïpirinhas. Tydligen finns det över 3000 olika sorter… |
 |
| Glacier en libre-service: on se sert en glaces et on peut rajouter des sauces de toutes sortes et des accompagnements de bonbons, copeaux de chocolat et autres lamelles de noix de coco... En “gör din egen glass” butik där man kan låta kreativiteten flyga iväg. |
Trots att vi var framme i Paraty vid lunchtid, åker vi därifrån kl 16 med tanke på den lilla biten vi har kvar att köra innan vi kommer fram till Itatiaia. Vi hittar en väg som enligt Lonely Planet-kartan verkar vara en genväg. Och eftersom GPSen är mer vilsen än vad vi är, följer vi vår instinkt.
La route est très jolie, mais débouche sur un chemin de terre chaotique, apparemment complétement dégradé par de fortes pluies récentes. Qu'à cela ne tienne, prévenants on a pris la voiture sport, le presque 4x4, mais ça ne suffit pas... Les gens qui arrivent par là nous déconseille de passer, ils ont l'air épuisé et répète "horrible, horrible" (pas besoin d'être un as en portugais).
Vägen är jätteläcker, men avslutas med en kaotisk gyttjeväg, som tydligen har nyligen förstörts av regnet. Trots att vi omtänksamt valt en sportbil (nästan 4x4), räcker det inte för att fortsätta uppfärden då ett gäng portugeisare som kör i motsatta riktingen berättar helt nedslitna att vägen är ”horrible, horrible”. Det krävs ingen UN-tolk för att klara det där….
 |
| Oups... |
 |
| Johan part en exploration Johan på upptäcktsfärd |
 |
| Eux n'ont pas trop apprécié leur route.. De njöt tydligen inte av resan |
 |
| Allez demi-tour! Please make a U-turn |
Vi försöker inte vara mer envisa än vad man ska, och bestämmer oss för att vända och åka tillbaka till Angra dos Reis, och ta den långa vägen runt berget istället. Det tar rätt mycket längre tid än vi trott, men kommer fram precis till middagen till hotellet. Vi bor i små alpinstugor i en 200ha-park, med en liten damm, pool och privat vattenfall där man kan gå och bada.
 |
| Lit de princesse Princessasäng |
Le lendemain nous ne perdons pas une minute, après le petit déjeuner, pour partir découvrir le parc national dont l'entrée est à moins d'un kilomètre de notre Pousada. Au programme, cachoeiras (cascades en portugais) et piscine naturelle. Alex se découvre une passion pour la photographie naturaliste.
Dagen efter förlorar vi inte en minut och sticker iväg efter frukosten för att besöka nationalparken som ligger mindre än 1 kilometer från Pousadan med på programmet cachoiras (vattenfall på Portugeisiska) och naturella bassänger. Enligt Jeanne och familjen kanske jag tar lite för mycket bilder (men nu med bilderna på bloggen är det ingen som klagar va?!)
 |
| Des chaussettes roses qui voyagent! Privat joke. Ingen större mening att jag pratar om Jeannes rosa strumpor… |
L'après-midi, après une petite farniente au bord de la piscine et un tour à la cascade de l'hôtel, nous repartons dans le parc pour voir la fameuse Lagune bleue, en fait une sorte de piscine naturelle dans la rivière, plutôt verte... Mais nous arrivons à apercevoir des singes qui sautent dans les arbres au dessus de nous.
Un jour suffit pour visiter la partie basse du parc où nous nous trouvons. Les chemins sont faciles et bien balisés (entretenus par Michelin, c'est dire!). Mais le parc est immense et dispose d'une entrée supérieure d'où l'on peut partir en excursion plusieurs jours (il est conseillé de prendre un guide car on se perd très facilement et il y a des serpents venimeux..)
På eftermiddagen, efter att ha slöat lite vid poolen och hotellets vattenfall (kanske lite att ta i, men vattendrag kan man väl säga), åker vi tillbaka till nationalparken för att titta på den Blåa Lagunen, en naturell pool som egentligen är mer grön än blå. Kallt var det att bada, men de som vågade hoppa i fick se vilda apor som klättrade runt i träden.
En dag räcker för att besöka den nedre delen av parken, som är lättvandrad. Däremot kan man också om man vill (och hinner, vilket vi inte gjorde) besöka den övre delen av parken där man kan åka iväg flera dagar, med rekommenderad guide pga ormar och så vidare…
Vi kvällsstuket följer vi hotellägarens tips och åker ner till Penedo som enligt Lonely Planet ska vara en Finsk koloni som lever nästan enbart på brasiliansk turism, med bland annat Polka-shower på helgerna. Inte särskilt lovande, men det ligger inte så långt bort så vi bestämmer oss för att åka dit och kika.
Et sous nos yeux ébahis, nous débarquons en Finlande.. Enfin disons au milieu d'un espèce de faux village finlandais reconstitué avec fabriques de chocolats, maisons du père noël et magasins de bougies à tous les coins de rues. Etrange, on fait un tour rapide et on s'enfuit retrouver la quiétude de nos chalets "alpins" au milieu de la nature.
Och inte utan förvåning rullar vi in i Finland… Eller rättare sagt en slags finnländsk fake-by där man kan hitta chokladfabriker, tomtens hus och stearinljusbutiker… Flummigt… En snabb tur för att ”check the list” och så åker vi tillbaka till våra lugna alpinstugor mitt i naturen.
 |
| Elle est nulle, la maison du Père Noël... Vad är det där för något tomtehus… |
 |
| Après enquête, Korvapuusti est une patisserie traditionnelle finlandaise qui ressemble à s'y méprendre à ... un Kannelbular (c'est la même recette). Je suis scandalisée. Efter att ha kollat upp det, betyder Korvapuusti kanebullar, och det skandaliserar Jeanne… |
Arrivés à Rio, on trouve une plage non loin de l'aéroport où nous profitons une dernière fois de la vue sur la mer. Mais on est loin du Rio touristique et on a un peu peur pour la voiture avec toutes nos affaires à l'intérieur. Heureusement Alex a aperçu une churrasqueria et on se rend dans le restaurant traditionnel pour manger notre dernier repas brésilien, the last but not least... Le principe de ce type de restaurant est de proposer un buffet d'accompagnement (très garni) tandis que la viande arrive à profusion jusqu'à la table. Tout est à volonté et il y a aussi un petit charriot à cocktail, on voit ainsi la fabrication de notre dernière caïpirinha avec émotion.
Dagen efter är det redan dags att ta sig tillbaka till Rio och våra respektiva flyg. Vi vaknar tidigt för att åka iväg i tid och med marginal, men just innan att åka märker vi att Brasilien just bytt till vintertid. En extra-timme som inte sitter helt fel.
I Rio tillbringar vi vår extra-timme att hitta en strand för att en sista gång dricka en Brahma med vy över Altanten, men stället (nära flygplatsen) är inte världens säkraste, så vi bestämmer oss för att fortsätta vidare till en ”Churrasquería” som jag fick syn på på vägen dit, för att äta vår sista (men verkligen inte sämsta) lunch. Restaurangens idé är att erbjuda en (mäktig) saladsbuffé, samtidigt som det forsar in servitörer med alla möjliga sorters kött direkt till bordet. Lite ”all you can eat”-känsla som vi definitivt utnyttjade, och dess utom fanns det en cocktailvagn, där vi med nostalgi får se vår sista Caïpirinha mixad.
 |
| Le rond vert pour indiquer qu'on veut plus de viande, le rouge pour stopper l'afflux. Den gröna ringen betyder att man vill ha mer kött, och den röda för att stoppa köttflödet. |
Et sur ce se termine nos 10 jours de folie au pays des Cariocas, beaucoup de photos (et encore on a fait un grooos tri), beaucoup de souvenirs, et l’esprit bien dépaysé pour reprendre le travail le lendemain, à Stockholm pour certains, Buenos Aires pour d’autres…
Och så avslutas våra 10 dagars semester hos Cariocarna, många bilder (och de ni sett är bara en bråkdel av den osorterade bunten), härliga minnen och en hel del omväxling för att ta sig tillbaka till jobbet, i Stockholm för vissa, och Buenos Aires för de andra…
Och så avslutas våra 10 dagars semester hos Cariocarna, många bilder (och de ni sett är bara en bråkdel av den osorterade bunten), härliga minnen och en hel del omväxling för att ta sig tillbaka till jobbet, i Stockholm för vissa, och Buenos Aires för de andra…
_________________________________________
En bonus, la recette de la Feijoada: il y en a plusieurs sortes mais on a testé celle-là en modifiant un peu la recette originale et c'est très bon!
Och en liten bonus, ett Feijoadarecept: det finns massor av olika, men den här är den vi testat, lite uppiffad!
Ingredientes
450 g de porotos negros2 cebollas picadas
2 pimentones verdes picados
1 taza de aceite de oliva
180 g de salsa espesa de tomates
1 cucharada de sal
½ cucharadita de pimienta
1 cucharadita de orégano seco
1 cucharadita de azúcar
1 cucharada de vinagre blanco
Preparación
1. Remojar los porotos en agua la noche anterior. En la misma agua llevar a ebullición, reducir el calor a bajo y cocinar los porotos hasta que estén blandos, agregando más agua si fuera necesario. Estilar y reservar el líquido de cocción.2. En un sartén saltear las cebollas y los pimentones en el aceite hasta que estén blandos. Hacerlos puré en la licuadora. Mezclar con la salsa de tomates, sal, pimienta y orégano. Cocinar, revolviendo, 5 minutos. Agregar los porotos y cocinar 10 minutos más, agregando el líquido de cocción hasta obtener la consistencia deseada. Agregar el azúcar y vinagre. Enfriar y refrigerar. El guiso mejora si se guarda 3 días. Recalentar y corregir la sazón.
_______________________
Ingrédients
450g de haricots noirs
2 oignons émincés
2 poivrons verts émincés (ou rouge, ça marche aussi)
180g de coulis de tomates
huile d'olive
sel, poivre
origan
1 cuillère à café de sucre
1 cuillère à café de vinaigre
On peut y ajouter des lardons...
Préparation
1. Laisser tremper les haricots la veille. Dans la même eau, faire bouillir et cuire à feu doux jusqu'à ce que les haricots soient bien tendres, ajouter de l'eau si nécessaire. Egouter et garder le liquide de la cuisson.
2. Dans une poêle, faire revenir les oignons et les poivrons dans l'huile jusqu'à ce qu'ils soient tendres. Là, la recette dit de les réduire en purée avec un mixer, mais comme on en a pas, on ne le fait pas et c'est aussi bon! Mélanger ensuite avec la sauce tomate, le sel, le poivre et l'origan. Cuire en remuant 5minutes. Ajouter les porotos (haricots) et faire cuire 10 min de plus en ajoutant le liquide de cuisson jusqu'à obtenir la consistance voulue. Ajouter sucre et vinaigre (1 cuillère de chaque). Refroidir et conserver au réfrigérateur. Ce plat devient encore meilleur s'il est gardé 3 jours.
_______________
Ingredienter
450g svarta bönor
2 lökar, i smá bitar
2 paprikor (röda eller gröna), i smá bitar
180g hackade tomater (i burk)
Olivolja, salt, peppar, oregano, 1 tesked socker och 1 vinäger
Och om man vill kan man lägga dit bacontärningar
1. Låta bruna bönorna ligga en natt i blöt, och i samma vatten som de legat, koka upp och låt stå och puttra tills bönorna är mjuka. Tillsätt vatten om det behövs. Spara sedan kokvattnet.
2. I en stekpanna, fräs löken, paprikan och oljan tills de är mjuka. Enligt receptet ska man mixa det hela, men vi kör utan och funkar alldeles utmärkt. Blanda i tomaten, salt/peppar och oreganon. Låt koka i 5 minuter. Läg till svarta bönorna och koka i 10 minuter tills man får den rätta konsistensen. Lägg till sockret och vinägern. Låt stå i kylskåpet minst 1 eller 2 dagar, den blir bara godare med tiden.
Buen provecho!
